Hälleflundra
Vi börjar med havets drottning Hälleflundran (hippoglossus hippoglossus) eller Kveite som det heter på Norska.
I Helnessund har vi märkt en markant ökning utav hälleflundra de senaste åren, vi har fått många stora mellan 50 – 211,5 kg som var det förra världsrekordet! Denna större kveiten rekomenderar vi att ni återutsätter varsamt med den utrustningen som medföljer i båtarna som ingår när ni köper en resa utav oss. Info om hur ni gör när ni skall återutsätta en kveite får ni på välkomstmötet när ni kommer fram med bussen. Skulle ni behöva mer info om detta så är det bara till att fråga någon utav Fiskebussens personal på plats om detta så får ni en utförlig instruktion.
Men nu på de senaste åren så har vi också sett och märkt en väldigt stor ökning på mindre kveite, mellan 8-30 kg och det bådar gott för framtiden. Det är också denna mindre kveiten som vi rekomenderar som matfisk, all fisk över 30kg rekomenderar vi att den återutsätts.
OBSERVERA ATT ALLA HÄLLEFLUNDROR ÖVER 200 CENTIMETER NUMER MÅSTE ÅTERSÄTTAS ENLIGT LAG.
EN ILLA SKADAD HÄLLEFLUNDRA SOM ÄR ÖVER MAXMÅTTET SKALL AVLIVAS (BLÖDGAS) OCH SLÄPPAS I HAVET.
Vi har s.k. kveitetabeller uppsatta på anslagstavlan i hallen in till Feskarkroa och på dom uppskattar man vikten på sin kveite efter den längd som man mätt upp den till utanför båten säkrad med kveitekrok och tailrep som tillhandahålls i båtarna. På kveitetabellen så är det grönmarkerat mellan 80-130cm och det är detta som är vår rekomendation på fisk att ta upp om man vill ha kveite som matfisk.
I Helnessund har vi märkt en markant ökning utav hälleflundra de senaste åren, vi har fått många stora mellan 50 – 211,5 kg som var det förra världsrekordet! Denna större kveiten rekomenderar vi att ni återutsätter varsamt med den utrustningen som medföljer i båtarna som ingår när ni köper en resa utav oss. Info om hur ni gör när ni skall återutsätta en kveite får ni på välkomstmötet när ni kommer fram med bussen. Skulle ni behöva mer info om detta så är det bara till att fråga någon utav Fiskebussens personal på plats om detta så får ni en utförlig instruktion.
Men nu på de senaste åren så har vi också sett och märkt en väldigt stor ökning på mindre kveite, mellan 8-30 kg och det bådar gott för framtiden. Det är också denna mindre kveiten som vi rekomenderar som matfisk, all fisk över 30kg rekomenderar vi att den återutsätts.
OBSERVERA ATT ALLA HÄLLEFLUNDROR ÖVER 200 CENTIMETER NUMER MÅSTE ÅTERSÄTTAS ENLIGT LAG.
EN ILLA SKADAD HÄLLEFLUNDRA SOM ÄR ÖVER MAXMÅTTET SKALL AVLIVAS (BLÖDGAS) OCH SLÄPPAS I HAVET.
Vi har s.k. kveitetabeller uppsatta på anslagstavlan i hallen in till Feskarkroa och på dom uppskattar man vikten på sin kveite efter den längd som man mätt upp den till utanför båten säkrad med kveitekrok och tailrep som tillhandahålls i båtarna. På kveitetabellen så är det grönmarkerat mellan 80-130cm och det är detta som är vår rekomendation på fisk att ta upp om man vill ha kveite som matfisk.
Jiggfiske
Vi brukar vilja fiska kveite 2 timmar innan topp på vattnet och 2 timmar efter. Vi vet att andra fiskar vid lite andra tidpunkter på vattnet men detta är vad vi tycker har fungerat bäst för oss. Jiggfiske bedrivs vanligast med gummijiggar i vikter mellan 250-510g bra lekande/ringar samt, trekrok samt nylonlina 1,0-1,2mm. Ett bra starkt spö 20-30lbs samt en stark rulle med bra och jämn broms. Man släpper ner jiggen till botten och när man får bottenkänning så vevar man upp ett vevtag, dansar runt med jiggen lite försiktigt någon minut eller två, därefter vevar man upp ytterligare 1-2 vevtag och upprepar dansandet med jiggen. Sen arbetar man sig upp och ner genom vattenmassorna på detta vis, kom ihåg att dansa med jiggen försiktigt men bestämt, inga torskryck här inte. Man kan jobba jiggen ända upp till vattenytan då det väldigt ofta följer efter nyfikna kveitar efter jiggarna utan att hugga. Skulle detta hända att ni har en efterföljare ända upp till ytan utan att den vill hugga så kan någon annan i båtlaget släppa ner en jigg precis bredvid kveiten och släppa den ganska snabbt. Då brukar fisken väldigt ofta reagera på denna jigg och simma efter den och hugga på denna ist, det är när det händer något oväntat som kveiten brukar hugga. Kom ihåg att fiske efter kveite är väldigt tidskrävande och kan bli väldigt långtråkigt om man är rastlös av sig, men ge inte upp för när det väl smäller på en stor kveite då är alla dom timmarna ni har stått och harvat som bortblåsta! Kom ihåg att dessa stora fiskar kan kännas som en liten petning i spöt bara, ofta känner man bara två-tre sprätt på jiggen, då är kveiten intresserad så då gäller det att jobba lite mer med jiggen, eller så smäller det till så det sjunger i grejjerna. |
Bonntrolling
Man gör så här: du använder samma utrustning som till jiggfisket, kör till området du har tittat ut på sjökortet som du tänker bedriva fisket på, gör iordning spöna och lägg i växeln på båten. Här kör du bara i växelfart ingen gas på motor alltså, du kommer hamna på runt 1,5-1,8 knop på båten när du enbart kör på växel. Så lägg i växeln på båten, och när du kommit upp i fart (1,5-1,8 knop) så släpper du jiggen tills den hamnar på botten.
Du känner när den är på botten när du känner en duns i spöt och linan dras ut långsammare från rullen. När du känt detta så spänner du upp rullen och vevar upp ett vevtag, sen håller du spöt utanför båten och jobbar med spöt fram och tillbaka ganska försiktigt. Någon gång emellanåt kan du göra ett lite kraftigare ryck framåt med spöt och släppa tillbaka ganska snabbt också, det är ofta här som det smäller till. Har det inte smällt till på ett tag så släpper du ut lina igen till du får bottenkänning och upprepar proceduren igen. Så här håller man på fram och tillbaka.
Vi brukar inte släppa ut mer lina än två ggr för då blir det väldigt mycket lina bakom båten, utan har det inte hänt något på ett tag efter andra utsläppet så brukar vi börja om och veva upp jiggen till båten och börja om från början. Kom även ihåg att med jämna mellanrum lägga ur växeln på båten och låt jiggen sjunka neråt, det är ofta när man lägger i växeln och jiggen får fart igen som kveiten hugger.
Detta är också väldigt tidskrävande, man kan åka genom många strömsatta sund och över många sandbottnar innan det händer något, så kom ihåg, ge inte upp! Kom även ihåg här att kveiten är väldigt försiktig, man kan känna små sprätt på jiggen och då släpper man efter spöt lite eller drar det framåt, då händer det någonting som oftast får fisken intresserad och då hugger den oftast. Eller så smäller det även till här så att spö och mannskap håller på att flyga ur båten, tänk då på att försöka dra fast fisken i kroken och inte göra motthug för kung och fosterland för då drar man oftast sönder eller ur kroken ur fiskens mun, låt farten på båten göra motthugget.
Mete med död betesfisk
OBS! Kom ihåg att levande betesfisk ej får användas. Det finns tackel i all oändlighet för just detta fisket, det finns färdigknytna tackel med vikter att köpa till dom allra simplaste tackel med bommar och allt vad det är man kan göra själv, detta bestämmer man helt själv vilka varianter man vill använda. Detta är väldigt simpelt men väldigt effektivt.
Tackla på din döda betesfisk och släpp ner till botten, veva upp några vevtag ovanför botten och driv med båten över det området du vill fiska av, kom ihåg att motorn skall vara avstängd och bara driva. Betesfiskens storlek är bra om den är mellan 800g – 1,5 kg, död sej funkar alldeles ypperligt och är väldigt lätt att få tag på runt torskgrunden utanför campen.
Avslutningsvis.....
Detta är dom vanligaste metoderna som vi använder när vi riktar fisket efter kveite. Men sen får vi väldigt mycket s.k. slumpfiskar i alla storlekar. Oftast större exemplar när vi är ute och fiskar torsk på torskgrunden, dom får vi på både pilkar, jiggar och på död betesfisk.
Något man kan göra när man är ute och fiskar torsk är att hänga ut ett spö med en jigg och fiska passivt med detta, man rör det alltså inte utan man släpper ner jiggen till botten, vevar upp några vevtag och sätter spöt i spöhållaren och låter vågorna sköta rörelsen på jiggen medans man fiskar torsk med ett annat spö, detta är också ruskigt effektivt!
Man gör så här: du använder samma utrustning som till jiggfisket, kör till området du har tittat ut på sjökortet som du tänker bedriva fisket på, gör iordning spöna och lägg i växeln på båten. Här kör du bara i växelfart ingen gas på motor alltså, du kommer hamna på runt 1,5-1,8 knop på båten när du enbart kör på växel. Så lägg i växeln på båten, och när du kommit upp i fart (1,5-1,8 knop) så släpper du jiggen tills den hamnar på botten.
Du känner när den är på botten när du känner en duns i spöt och linan dras ut långsammare från rullen. När du känt detta så spänner du upp rullen och vevar upp ett vevtag, sen håller du spöt utanför båten och jobbar med spöt fram och tillbaka ganska försiktigt. Någon gång emellanåt kan du göra ett lite kraftigare ryck framåt med spöt och släppa tillbaka ganska snabbt också, det är ofta här som det smäller till. Har det inte smällt till på ett tag så släpper du ut lina igen till du får bottenkänning och upprepar proceduren igen. Så här håller man på fram och tillbaka.
Vi brukar inte släppa ut mer lina än två ggr för då blir det väldigt mycket lina bakom båten, utan har det inte hänt något på ett tag efter andra utsläppet så brukar vi börja om och veva upp jiggen till båten och börja om från början. Kom även ihåg att med jämna mellanrum lägga ur växeln på båten och låt jiggen sjunka neråt, det är ofta när man lägger i växeln och jiggen får fart igen som kveiten hugger.
Detta är också väldigt tidskrävande, man kan åka genom många strömsatta sund och över många sandbottnar innan det händer något, så kom ihåg, ge inte upp! Kom även ihåg här att kveiten är väldigt försiktig, man kan känna små sprätt på jiggen och då släpper man efter spöt lite eller drar det framåt, då händer det någonting som oftast får fisken intresserad och då hugger den oftast. Eller så smäller det även till här så att spö och mannskap håller på att flyga ur båten, tänk då på att försöka dra fast fisken i kroken och inte göra motthug för kung och fosterland för då drar man oftast sönder eller ur kroken ur fiskens mun, låt farten på båten göra motthugget.
Mete med död betesfisk
OBS! Kom ihåg att levande betesfisk ej får användas. Det finns tackel i all oändlighet för just detta fisket, det finns färdigknytna tackel med vikter att köpa till dom allra simplaste tackel med bommar och allt vad det är man kan göra själv, detta bestämmer man helt själv vilka varianter man vill använda. Detta är väldigt simpelt men väldigt effektivt.
Tackla på din döda betesfisk och släpp ner till botten, veva upp några vevtag ovanför botten och driv med båten över det området du vill fiska av, kom ihåg att motorn skall vara avstängd och bara driva. Betesfiskens storlek är bra om den är mellan 800g – 1,5 kg, död sej funkar alldeles ypperligt och är väldigt lätt att få tag på runt torskgrunden utanför campen.
Avslutningsvis.....
Detta är dom vanligaste metoderna som vi använder när vi riktar fisket efter kveite. Men sen får vi väldigt mycket s.k. slumpfiskar i alla storlekar. Oftast större exemplar när vi är ute och fiskar torsk på torskgrunden, dom får vi på både pilkar, jiggar och på död betesfisk.
Något man kan göra när man är ute och fiskar torsk är att hänga ut ett spö med en jigg och fiska passivt med detta, man rör det alltså inte utan man släpper ner jiggen till botten, vevar upp några vevtag och sätter spöt i spöhållaren och låter vågorna sköta rörelsen på jiggen medans man fiskar torsk med ett annat spö, detta är också ruskigt effektivt!
Områden vi riktar fisket efter kveite på
Områdena skall helst vara bottnar med lite skiftande botten men med mestadels sand eller grus samt strömsatta sund eller uddar. Vi har 3 stora områden som vi riktar fisket efter kveite på, det första området ligger norr om campen och är i området runt Målöya (Hajfenan). Här finns det extremt mycket strömsatta sund, fina sandbottnar och oändligt med platser att rikta fisket på kveite. I detta området bonntrollar vi mycket då det inte är så djupt i detta området, mellan 10-20 m. Det andra området är rakt väster ut från campen och ner i Brennvika bakom campen. Man kan säga att det området börjar precis vid båtbryggan ända ut till Andholmen (Hatten) och husöya.( Här har det stått folk och fått kveite från båtbryggan). I detta området är det väldigt fina sandbottnar och en del strömsatta sund, inte lika mycket strömsatta sund som norr ut men många fina ändå. Här är det ungefär samma djup som norr ut, lite djupare på sina håll, 10-25m. Det tredje och sista området vi riktar fisket efter kveite på är rakt söder om campen och bortanför Brennvika. Man kör över Brennvika och ner mot det första strömsatta sundet vid Vettöya. I detta området är det mest strömsatta sund, lite djupare vatten, inte lika mycket sandbottnar som på dom andra områdena. Här passar det egentligen bäst att Bonntrolla sig igenom sunden och förbi uddarna på öarna. Här har vi lite mera djup runt uddarna, inne bland sunden är det mellan 15-30 m men här har vi djupkanter som kan bli riktigt djupt på sina håll runt öar och skär, ner till 100-120 m och upp till 15m på en väldigt kort sträcka. (I vår shop på campen har vi all utrustning ni behöver till detta fisket). |